Bara vara Martha av Ulrika Jonsson

Titel: Bara vara Martha
Författare: Ulrika Jonsson
Serie: -
Genre: Roman
Antal sidor: 323
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Importance of Being Myrtle
Översättare: Lisbet Holst
Förlag: Forum
ISBN: 978-91-37-13738-4
Utgivningsår: 2012 (2011)
Format: Inbunden

Första meningen: Det var den efterhängsna fukten i kylan och dess sätt att envisas med att tränga ända in i märgen så många månader om året som han egentligen hade svårt för, och den här torsdagen utgjorde inget undantag.

Handling: När Marthas make Austin plötsligt dör en morgon på en buss är det som om hennes eget liv också stannar upp. Men egentligen har hon stått stilla i fyrtio år, instängd i ett känslokallt äktenskap. Det konstiga är att fastän hindret är borta känner sig Martha fortfarande fångad.

   Hennes döttrar är en gåta och vännerna har Austin skrämt bort. Nu famlar sig Martha fram, ensam och osäker, när Gianni dyker upp, den vänlie mannen som råkade sitta bredvid Austin på bussen när han dog. Och den nyfikna grannen Dorothy vägrar lämna henne ifred. Dessa två hjälpe Martha att hitta sin plats i tillvaron och att börja njuta av livet.

   Men för att gå vidare måste hon göra upp med sitt förflutna. Sanningen ska fram, även om den får förödande konsekvenser för Martha och hennes döttrar.

   En livsbejakande och känsloladdad roman om familjerelationer, försoning och att få en andra chans i livet.

Mitt omdöme: Det är så himla synd men den här boken gick inte hem hos mig. Omslaget är bland det finaste jag har sett så jag var såklart nyfiken. Det är klart att vid några tillfällen var den väldigt bra, men oftast och som helhet tyckte jag att den var ganska tunn och tråkig.

Det är ändå inget större fel om jag säger så men jag tyckte den var för rak och förutsägbar och lite orealistiskt ibland i dialogerna. Jag kom inte heller så nära karaktärerna, inte så som jag vill.

Jag tror att jag kom in ganska fel från början. Först tänkte jag inte att hon skulle vara så gammal, men jag vet inte hur jag tänkte här när det faktiskt står i handlingen att de varit gifta i fyrtio år, haha... Sedan var det svårt att komma in i boken när det skildrades utifrån så många perspektiv i början. Boken fick en ny handling. Jag tyckte inte ens om Martha, jättekonstigt blev det.

Mitt betyg: 2 av 5

HÄR finns en smakbit.

Det skyddande regnet av Jojo Moyes

Titel: Det skyddande regnet

Författare: Jojo Moyes

Serie: -

Genre: Utländsk skönlitteratur

Antal sidor: 330

Språk: Svenska

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: Sheltering Rain

Översättare: Ann Björkhem

Förlag: Forum

ISBN: 91-37-12034-4

Utgivningsår: 2003 (2002)

Format: Inbunden

Första meningen: Sedan kysser ärkebiskopen drottningens högra hand.

Handling: Hongkong 1953. Det är drottning Elizabeth II:s kröningsdag och i kronkolonin firas händelsen med ett stort party. Alla är där, även unga Joy Leonard - trots att hon inte alls är road av umgänget på britternas ständiga fester. Men just den här kvällen blir annorlunda. I festernas yra blir Joy plötsligt blixtförälskad och inom ett dygn är hon förlovad, med en man hon egentligen inte alls känner...

   Fyrtio år senare är Joy bosatt på en stor lantegendom i södra Irland. En dag hör hennes dotter Kate av sig från London och ber att få skicka sin egen bångstyriga tonårsdotter till Irland. Med viss tvekan säger Joy ja.
   Besöket får oanad betydelse för alla inblandade. Medan storstadsflickan Sabine lär känna livet på gården får Joy anledning att tänka tillbaka på sitt liv, på det förflutna, på sitt äktenskap och på Kate som en gång lämnade hemmet så brådstörtat. Då Kate besöker dem är tiden mogen för uppgörelse, avslöjanden och möjligen för försoning.

Mitt omdöme: Det här är den första boken som jag läser av Jojo Moyes. En författare som jag har hört mycket av på senaste tiden, men inte just den här boken av henne. Just därför hade jag inga större förväntningar inför läsningen av den. Boken är också hennes debut, så jag tog det med en nypa salt.

Det gjorde jag också rätt i. För jag tycker inte att boken var någon höjdare. Handlingen känns splittrad och jag kommer inte nära karaktärerna. När de har utvecklats från den ena dagen till den andra så hänger jag inte med, jag skulle gärna velat vara där med dem när de steg in i sitt nya jag. Det känns som om Moyes velat ta med mycket men inte riktigt fått till det. Det är tre generationer kvinnor och tre länder, på 300 sidor. Det blev hackigt och det hanns inte med att komma inpå djupet. Jag tycker dessutom att språket var väldigt tråkigt.

Nu låter jag väldigt skeptisk men jag får hoppas att hennes mer uppmärksammaste böcker på senare år är något bättre. Det var egentligen ingen konstig läsning mer än att jag tyckte det gestaltades ganska platt.

Mitt betyg: 2 av 5

Den här boken är med i bloggaktiviteten En världsomsegling på 366 dagar och har fått representera landet Irland, fler böcker från andra länder hittar du under sidan "Läst 2016".