Drömhjärta av Cecilia Samartin

"Det var känslan av att ha förlorat våra själar som vi måste hålla tyst om, smärtan hos varje omplanterade rötter som längtade efter fosterjorden"

Titel: Drömhjärta
Författare: Cecilia Samartin
Serie: -
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 422
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Broken paradise / Ghost heart
Översättare: Torun Lidfeldt Bager

Förlag: Bazar
ISBN: 978-91-7028-195-2

Utgivningsår: 2012 (2004)
Format: Pocket

Första meningen: Värmen är det jag älskar mest, hur den tränger sig in och sprider sig ut i fingertopparna och tårna tills det känns som om jag är en del av solen, som om den växer inuti mig.

Handling: Kusinerna Nora och Alicia växer upp på 1950-talets Kuba, en paradisö för två små flickor från välbeställda familjer. De är bästa vänner som delar lekar och drömmar, men när Fidel Castro griper makten förändras allting hastigt och de tvingas skiljas åt. Nora flyr med sin familj till USA, medan Alicia under Castros regim får uppleva hur det en gång så lyckliga livet i Havanna nu gränsar till fattigdom och nöd. Efter många år mäktar Nora inte längre med att nöja sig med att läsa Alicias brev. För att hjälpa sin sjuka väninna måste hon återvända till ett ofattbart fattigt Kuba, där varje dag är en kamp och där hungern driver människor till desperata handlingar.

Mitt omdöme: Jag var väldigt hoppfull inför den här boken. Den verkade otroligt vacker.

Med facit i hand är jag jättenöjd. Det var en fantastisk historia. Det är ett jämt flöde hela tiden som får mig att vilja fortsätta läsa tills jag nått sista sidan. Jag sträckläste. Språket är vackert och sagolikt, fyllt med visdom.

På slutspurten när jag verkligen etsats mig fast blev jag så berörd att tårar fyllde mina ögon vid flera tillfällen, och det är nog inte så vanligt. Det är det jag menar med att det är en vacker historia, det fanns så många betydelsefulla insikter om livet.

Egentligen vet jag inte varför den inte får toppbetyg av mig. Det är nog bara en personlig preferens. Kanske saknas lite, bara lite, mer från karaktärerna. Jag hade velat fastna mer för Nora, eftersom boken är mer centrerad kring henne, komma närmare hennes tankar och känslor. Men förutom det, tycker jag verkligen att den ska läsas! Drömhjärta finns med på min favorithylla.

Mitt betyg: 4 av 5

Salvadoreña - Cecilia Samartin

"Det händer ofta att de som ägnar sig åt att sprida ljus till andra själva blir kvar i mörkret."

Titel: Salvadoreña

Författare: Cecilia Samartin

Serie: -

Genre: Utländsk skönlitteratur

Antal sidor: 364

Språk: Svenska

Originalspråk: Engelska

Originaltitel: Vigil: a novel

Översättare: Mia Ruthman

Förlag: Bazar

ISBN: 978-91-7028-191-4
Utgivningsår: 2012 (2009)

Format: Inbundet

Första meningen: När solen gick upp stod Ana i fönstret en trappa upp och spanade efter doktor Farrells bil.

Handling: Ana växer upp hos sin mamma i en liten by i El Salvador. Trots fattigdomen lever de ett bekymmersfritt liv, till den dag då inbördeskriget rycker närmare och landsbygden blir utsatt för en massaker. I ett slag förändras hennes liv. Ana lyckas fly undan kriget och ta sig till USA, där hon tar sin tillflykt till ett nunnekloster. Åren går och Ana växer upp till en from och vacker ung kvinna. Hon får anställning som barnflicka åt Jessie och Teddy hos den välbärgade men inte särskilt lyckliga familjen Trellis. Ana förstår snart att det bakom den blankpolerade fasaden i det lyxiga hemmet i Kalifornien döljer sig några ömtåliga själar. Mot sin vilja blir hon alltmer fascinerad av den stilige men inåtvände Mr Trellis...

Mitt omdöme: Den här boken kom till mig av en slump, men det är jag så glad för. Inte just för denna bok, men för författaren själv. Tydligen ska hon bara väldigt bra och nu har jag införskaffat mig fler av hennes böcker.

Jag kände god mod inför läsningen av den här boken. Början är stark och jag dras med i berättelsen. Men eftersom dalar intresset, jag lägger ifrån mig boken titt som tätt och kämpar mig igenom. Men mot slutet återfår jag nyfikenheten och jag läser snabbt ut boken, då med ett leende på läpparna.

Samartin skriver målande, det känns som om jag upplever historien på nära håll, jag är där med Ana. Det är både fascinerande och spännande men samtidigt frustrerande att Ana är så oskuldsfull. Hur tillbakadragen och välvillig hon är, nästan till överdrift. Men hennes uppfostran i klostret är såklart den bidragande faktorn. Det är lite vackert ändå. Hur hon tar sig an barnen är väldigt charmerande, jag hejar på henne.

Ett citat i början av boken av Moder Teresa ger mig dock en lättnad förklaring till bokens budskap. Där stod att "Det händer ofta att de som ägnar sig åt att sprida ljus till andra själva blir kvar i mörkret".

När jag lagt ifrån mig boken funderar jag på hur det nu kommer att gå för Ana och familjen Trellis. Det är både en vacker och mysig bok, men samtidigt sorglig.

Mitt betyg: 3 av 5